Lchf - Here i come!

Yes... Det närmar sig startdatumet jag har satt för när jag ska börja med lchf.
1 mars... Alltså på fredag. Jag känner mig just nu sjukt taggad och peppad.

Jag har testat att äta lite lchf i två veckor för att testa råvaror och recept. Jag är glatt överraskad över hur god maten faktiskt är. Pasta och ris har jag inte ätit på...ja, ett par veckor i alla fall. Potatis har jag ätit lite nu och då, och de kommer bli svårast att låta bli, likaså sockret.

Måste verkligen tänka mig för när jag handlar vad det finns socker i. Men till hjälp hat jag skrivit en lista med hjälp av böcker och tidningar med vad jag FÅR äta. Och det är massa gott, så jag kan absolut nöja mig med det.

1 månaden kör vi stenhårt! Inget fusk. Ingen alkohol. Plus träning! Jag sa upp mitt gamla gymkort för att skaffa mig motionsmedlemskap på Itrim.

Deras upplägg med cirkelträning kommer passa mig perfekt, man får träna hela kroppen i kombination med konditionsträning. Och man fixar träningen på 30-40 minuter. Sen är det klart. Perfekt när man har småbarn och en sambo som ibland jobbar över och själv vill träna.

Jag ska rensa ut skafferiet på allt som inte bör vara där, och ersätta med produkter som är godkända som lchf. Detta kommer bli toppen! Jimmy kör på samma, han har inget val eftersom jag lagar maten... Men han stöttar mig till 100%

Nu jävlar kör vi! Vem kan motstå dessa goda måltider egentligen?

James

Fina älskling!

James 10 Månader.

Idag blir vår älskade lilla plutt 10 månader!! Jimmy sa igår, "-Lisa, imorgon blir James 10 månader... bara TVÅ månader kvar tills han blir 1... Jävlar vad fort det har gått."

Jag är faktiskt beredd att hålla med. Tiden springer iväg, som alltid tycker jag. James växer och blir större och större för var dag som går. Han lär sig fler och nya saker precis hela tiden. Det är så underbart att se honom sitta och leka och pilla med sina leksaker, just nu sitter han och leker med sin blinkade "sätta-ringar-på-pinne-leksak" som han fick av morfar i julklapp.

När han fick den var det mest intressant att titta på när den blinkade, men nu har han lärt sig att man kan ta av alla ringar från pinnen, och att man kan sätta dit dem igen, och att då blinkar och låter den. Han ser super koncentrerad ut och är jätte duktig. Att man kan bli så stolt över det lilla.

Något annat som pappan och mamman i familjen är otroligt stolta över att ju att han nu går med gåvagnen/bilen och går när man håller honom i händerna. Jätte duktig!! Han står även själv korta korta stunder.


James kan vid 10 månaders ålder

- Går med gåvagn/bil, när man håller honom i händerna & längs med möbler. (soffa, bord ex.)
- Har st. 74 i kläder fortf. Nr 4 i blöjor.
- Har ett öga för det lilla. Alltså, han greppar med tummen och pekfingret små små saker, smulor.. fjädrar. Och så studerar han det noga.
- Han ÄLSKAR vatten. Så fort duschkranen åker på i badrummet står han där vid badkarskanten och skrattar och är super exalterad.
- Plaskar gärna i vattnet också.
- Äter allt. Och väldigt gärna vår mat. Skönt att slippa en bebis som är kinkig med maten :) 
- Älskar "imse vimse spindel" och visar med händerna när man sjunger den. 
- Väger 7990 gram & är 72 cm lång. 


Vi besökte Bvc idag, och Petra vår bvc-sköterska är så nöjd över James utveckling, och han imponerade på henne genom att gå in i undersökningsrummet med hjälp av mamma så klart. Och Petra sken upp som en sol, och berömde honom. Hon påpekar varje gång vi är där, hur fint han utvecklas, hur söt han är och vad fina hans stora ögon är. Jag blir så oerhört stolt, speciellt när Petra berömmer honom. Lilla söta älskling! 

Han följer sin kurva som han ska, men är fortfarande liten. Han inte vuxit så jätte mycket på dessa 2 månader sedan vi var där sist. Drygt 500g har han gått upp och bara vuxit 1 cm på längden. Petra tyckte det var bra att han stannar lite på längden, men hoppas på att han ska ta igen lite vikt nu. Det är återigen strikt med extra fett i hans mat, som vi varit lite slarviga med. (skäms på oss) Samt att han kan få äta lite extra mellanmål mellan alla andra målen.


Ska återgå till lek med min febriga och snoriga älskling, skönt att han orkar leka trots sjukdom. IGEN.

Grattis på födelsedagen...till mig själv.

Dags att damma av bloggen med ett kort inlägg om dagen som gått. Min födelsedag.

För 24 år sedan fick min mamma en liten tös med kolsvart hår, som skrek och skrek när hon såg världens ljus. JAG!

Det var en stressig dag till och börja med, älskade lilla sonen ville typ vara i mammas famn hela tiden vilket gjorde det lite stressigt för mig att hinna med att göra 2 smörgåstårtor. Men det gick bra ändå tack och lov. Super morsan ;) !

Hade besök av mamma & Lasse, pappa, morfar, morbror Ingemar och storebror Niklas. Svärmor & svärfar samt svägerska med sambo. Och bästa fadder Emma också.

Fick massa fina paket, bl.a. Vispskål och en "vanlig" skål i ljusa pastellfärger. (Lila & turkos), hårinpackning av det finare slaget.
90 minuters fotvårdsbehandling (ska bli sååå skönt!!) pengar och presentkort.
Fick även pengar till en matta som jag vill ha, från Åhléns.

Dags att byta ut det röda i vardagsrummet mot ljusare ting, då passade det toppen med turkosa hjärtformade ljusstakar som jag också fick, och två kuddar. Dock är ja lite osäker på kuddarna, ska kika in på Hemtex och se i fall jag vill byta till ett annat motiv.

Jag är jättenöjd med alla presenter och fick allt jag hade önskat mig och lite till! Toppen! :)

Ja tror att jag ska bädda ner mig i sängen efter denna "långa" dag. :)
Bjuder på bilder från de hemgjorda smörgåstårtorna.

God natt! 😘

Sovrutiner

Kände att det var dags att ta tag i James sovrutiner nu, jag är mäkta trött på att somna med bebisfötter i ansiktet, hur mysiga och små dem än är. Jag är trött på att vakna av att jag ligger konstigt eller vakna av smärta någonstans i kroppen pga. att lilla hjärtat i familjen tar extremt stor plats i sängen.

Han har sedan tidigare sovit väldigt bra i sin egen säng, och haft väldigt bra sovrutiner. Allt rasade samman när magsjukan knackade på dörren i julas. Då fick han så klart sova hos oss, eftersom han skulle matas med vätskeersättning var 5e minut osv osv.

Efter de har vi inte riktigt fått ordning på sovtider, dels för att vi kanske inte har hållt fast vid rutiner vi hade innan, och för att dem gånger vi försökt och sen misslyckats har vi båda tröttnat totalt.

Det funkade som så att James kunde somna i soffan eller vår famn efter sista vällingen mellan 20-21. Sen när vi skulle lägga ner han i sängen så tog de mindre än 30 sekunder för honom att vakna och gnälla, ställa sig upp och hoppa och skratta i sängen. Svårt att hålla sig för skratt då han var så söt, och svårt att bara lägga ner när han hoppar upp på 2 sekunder igen.

Summan utav de blev som så att vi plockade upp honom så han fick leka av sig lite, och sen slutade det med att han inte däckade förens vid 21.30 -22.00. Sen vaknade han vid 2-3 och gallskrek, som visade sig vara en blandning av utvecklingen och något som kallas för nattskräck. Det var ingen höjdare!

Man blev totalt slut när man var tvungen att vagga James då han gallskrek, vred och vände kroppen ut och in, och ändå inte få någon kontakt med honom. Detta kunde hålla på upp till 30 minuter. DET mina vänner är något som kallas nattskräck.  Det var skräck för oss också, fast på ett helt annat vis. Barnen minns inget utav det när dem vaknar på morgonen.

Nu får det i alla fall vara nog. Idag passade jag på att ändra på James rutiner, eller snarare bygga upp rutiner när inte Jimmy var hemma. För han är faktiskt den utav oss två som tar mest illa vid sig när James skriker och skriker och skriker...  Självklart tycker jag att det är fruktansvärt jobbigt också, men jag kan nog lättare stänga av känslorna i den stunden.

18.20 tog på James pyjamasen. Vi myste lite, han lekte med nån leksak.
18.30 läste vi godnatt saga.
18.45 fick han välling, glupsk som han är tog den slut på 6-7 minuter.
18.52 bäddade jag ner honom i sängen, men snutten, napp och speldosan på.

Efter de så gick jag in till honom var 5e minut och bäddade ner honom, om och om igen. Gallskrik konstant hela tiden. 19.28 somnade han, med napp och snutte i handen. Tryggt, trots skrik i 40 minuter.

Googlade lite på nätet om sovrutiner och hur man kan gå till väga och snubblade över information om en studie som någon barnläkare gjort och tyckte att det var väldigt bra text. Bland annat detta.

"Föräldrar tror ofta att barn som skriker extra intensivt och långvarigt gör detta på grund av otrygghet eller rädsla. Det visade sig i denna studie att det tvärtom var de tryggaste och oräddaste barnen som protesterade mest. Det talar för att det handlar om envisa barn som skriker av ilska för att de inte får det de vill. Det små barn vill är inte alltid bäst för dem. Och det tycks inte vara farligt att vara arg, som vi svenskar gärna tror. Slutsatsen blir: Barn mår inte alltid bra av att få det de vill."

Och jag kan säga att det känns som att detta stämmer just för vår familj och mitt barn. När jag lyfte James för att lägga honom tillrätta varje gång ja gick in, så blev han knäpptyst och lugn så fort han var i min famn, men minsta lilla rörelse för att bädda ner honom så började han protestera och gallskrika.  

Jag kan summera detta som så.

-Ja, vi har en envis bebis. Det har vi märkt sen han kunde förmedla den känslan till oss. 

-Ja, vi har en trygg bebis. Det har vår bvc sköterska sagt, i och med hans tidiga utveckling. Plus att vi har märkt det när han träffar nya människor. 

Och ja, jag känner att denna text jag läste passar in på James beteende. Även om det inte känns bra att han gråter och skriker sig till sömns, så känner i alla fall jag mig tryggare med att faktiskt låta honom skrika. För han är envis och VILL INTE sova. 

Det är inte så att han somnar rädd, för det kan jag lova att jag hade märkt. Att ha lite mer kött på benen när det gäller sömn för den lilla känns väldigt bra, och jag kan tryggt och lugnt fortsätta på det vis vi gör, och som känns bäst för oss.