19.3.13

Läge för uppdatering!

Ja.. som vanligt så är jag inte så frekvent användare utav min blogg, det går verkligen i perioder det där. Tänkte att det är dags för en uppdatering om mitt liv och allt som tillhör. Vi börjar med stjärnan i familjen, James såklart.

Han växer och frodas och trots ytterligare en magsjuka som resulterade i ett besök på barnakuten så är han nu frisk och kry. Han gick ner 200g under den veckan har var sjuk, men jag är säker på att han gått upp dem igen, säkert lite till. För han känns "tung" nu, om man jämför med tidigare. Vi ska på en extra viktkontroll imorgon bara för att se så han hänger med i vikten nu.

Han har också börjat att vinka, inte jätte mycket. Men ibland drar han upp handen och flaxar med den. I lördagsmorse kl. 05.00 satte han sig upp i vår säng, superpigg och började böja på fingrarna som om han enbart vinkade med dem, och så tittade han... på ena handen och på den andra. Och så höll han på en stund. Sen har han börjat att skaka på huvudet, fram och tillbaka hela tiden!

James är du hungrig? -skakar på huvudet.
James ska vi sova? - skakar på huvudet.
James är du en söt bebis? - skakar på huvudet.
James har du bajsat? - skakar på huvudet.

Hela tiden. och med hundögon ibland, eller ett mycket finurligt leende. Supergullig!


För att uppdatera er lite om mig och allt jag styr med för fullt så kan jag meddela att det går bra, med allt! Jag övningskör väldigt mycket på helgerna, eller jag kör överallt dit vi ska. Och det går superbra. Jag känner mig jättenöjd. Har kört lite på motorväg, men gillar inte riktigt att köra i 110km/h. Så fort jag gasar upp i det så blir jag genast lite nojig och osäker på mig själv, jag litar inte på att bilen ska hålla sig kvar på vägen och så vidare. Men det är sånt man lär sig tillslut. Måste köra mer motorväg helt enkelt.

Mitt fredagsjobb flyter på kanon också. Jag har stängt butiken två gånger, och känner att jag fixar det utan problem. Det känns skönt att Sofie litar på mig, trots att jag inte jobbat där så länge. Men jag tror att det kommer lite automatiskt alltihop när man jobbar på ett ställe som man verkligen han drömt om. Detta arbete är perfekt för mig! Jag är så glad att min kära kusin Mellen rekommenderade mig! Så fort James får dagisplats så får jag jobba ännu mer hos henne. Känns verkligen toppen!

Hur går det då med lchf undrar säkert många. Och jag kan gladeligen meddela er att det går kanonbra! Jag har fuskat två gånger. Jag har druckit 5 öl (utspridd på två dagar) och ätit en liten bit vitlöksbröd. Inte bra. Men jag kunde i alla fall sitta bredvid Jimmy och två vänner när de mofdsade i sig chips utan att jag ens tänkte tanken på att ta ett.

Jag har lagat väldigt mycket god lchf-mat och är så sugen på att testa ännu mer. Jag känner mig mycket smalare på insidan, och jag har hitills gått ner 6 kilo. Jippie! Jag tittar ständigt efter nya kokböcker som är relaterade till lchf och blir förundrad över hur mycket som faktiskt finns. Det verkar vara väldigt populärt just nu. Jag vet inte om det är en "inne"-grej att äta lchf, men för min del kan jag säga att jag definitivt kommer fortsätta med detta även i framtiden.

Just nu började jag med detta för att gå ner i vikt, och det har jag gjort och kommer att göra mer. När jag når den vikt jag känner mig bekväm med så kommer jag äta det "lchf-förbjudna", men med måtta. Något som gladde mig var att när jag hade fuskat så kändes det såklart i magen, som svullnade upp. Men jag fick inte tillbaka mitt sug efter att ständigt äta. Och det känns oerhört bra. Det är många omkring mig nu som äter lchf och nyttig kost, så det bådar gott för min del om man ska äta borta hos familj eller vänner.

Idag är jag inne på dag 19 strikt lchf. + de där första två veckorna som jag experimenterade lite. Jag är stolt över mig själv, även fast jag gjorde bort mig två gånger.

Träningen flyter på den också, dock har jag inte tränat så mycket som jag skulle vilja. Dels med tanke på att Jimmy har jobbat över rätt så mycket och för att vi helt plötsligt har haft så mycket att göra. Dessutom försvann ju en vecka när James var sjuk. Kände inte att det var så populärt att gå till gymmet och eventuellt smitta ner andra, så då höll jag mig därifrån. Men jag trivs i alla fall. Träningsformen passar mig perfekt. Och igår när mamma var här på förmiddagen/dagen så passade jag på att träna då, mycket skönare att träna på morgonen. Mamma kom även på den briljanta idén att min morfar kan ju ta med James ut på en promenad, så kan jag gå och träna då. Smart! Jag hade inte tänkt den tanken alls...

Ska nog ringa mig morfar och höra om han vill ställa upp. Dock inte superkul väder att promenera i nu när vi fått tillbaka vintern...*suck*. Jag hoppas VERKLIGEN att våren är kommer till James 1 årsdag. För jag tänker faktiskt INTE fira honom med snö utanför fönsterna. Så det så.

Ja, nu blev det ett långt inlägg som vanligt, men nu är ni i alla fall uppdaterade om läget. /Lisa



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar