Som rubriken lyder så var det dagen med stort D, 18 April igår! Och jag missade så klart att skriva om känslor kring dagen och förväntningar osv. Men jag hade helt enkelt väldigt mycket förhoppningar om att lille plutt skulle komma till oss igår. Ack så fel jag hade.
Jag har ju tidigare nämnt att jag känt av förvärkar och lättare sammandragningar, i måndags så var förvärkarna betydligt mer påtagande än vad de varit tidigare. Även slemproppen har gått, vilket innebär att man närmar sig förlossning, men efter att slemproppen gått så kan det dröja allt från 1 dygn till 2 veckor innan förlossningen sätter igång. Dock så kände jag i morse av en sjuhelvetes sammandragning, den gjorde fruktansvärt ont och jag fick verkligen fokusera på att andas för att "ta mig igenom" den.
Jag la mig på soffan och vilade en stund, vilket slutade med att somnade och sov i nästan 2 timmar istället. Super skönt! Nu sitter jag här i soffan och känner lille plutt böka omkring i magen, det är en sån himla häftig känsla och hela graviditeten är en otrolig upplevelse. Även om man får "stå ut" med vissa sämre saker som graviditeten medför så är jag himla glad att jag "bara" fick känna på kräkningar dagligen i 5-6 månader, det finns ju vissa som har det betydligt mycket värre.
Hur som haver, vi hoppas att det kommer en bebis i helgen...Men just nu är jag faktiskt tveksam till de, för lilla bebis verkar trivas väldigt bra i magen trots allt. Och det känns ju tryggt, men nu vill jag så himla gärna bara få hålla och pussa på vår lilla älskling, och hoppas att jag slipper gå över tiden allt för länge. Idag går jag in i V. 41...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar